Ronyaa
Eftersom att jag bestämt för att sluta, och ni antagligen vill läsa, så har jag en liten surprise till er, en bra .(;
Okej, såhär är det. Min bästa kompis och hennes kille gjorde slut för ett par dagar sedan, hon var så himla ledsen, och jag som är så himla bäst laddade med glass, choklad och massa romantiska filmer!
Iaf så var vi klara med allt, feta som hus dessutom. Sååå, jag börjar kolla igenom hennes dator. Och gissa vad jag hittar? En novell!
Så nu har jag tvingat henne till att fixa en egen novellblogg! Hon skriver inte på samma sätt som mig, men fortfarande helt awesome!
fivedirectionsnovell.blogg.se heter hennes fina blogg! Kolla in den, och säg vad ni tycker!
Jag kanske slänger in ngt kapitel där med, hjälper henne lite!
Maaaaassor av kramar!
SURPRISE!
Well, en överraskning betyder inte alltid något bra . Ja, men ni kommer iaf få en - jag slutar på AboutOneDiirection.blogg.se.
För det första, så har jag egentligen inte tid för den här bloggen. Mitt liv är en röra, plus att jag precis ( hahahha, inte precis menmen ;)) har börjat sjuan, vilket resulterat i SÅÅÅÅ mycket mer ansvar än jag är van vid.
Jag vill verkligen hinna med allt, men tyvärr så är skolan viktigare än bloggen.
Och för det andra ! Det känns inte som att någon läser novellen! Det känns mest som att det är två personer, och vet jag inte riktigt om jag vill skriva - eftersom att det ligger sån press på mig.
Ja, hoppas ni har det bra nu!
xx
Ronya
ÄR NI REDO? PROJEKTET ÄR KLAAAART !
ÄR NI REDO?
Nu släpper jag länken till mitt hemliga projekt, som alltså är min helt egna novellblogg.
Jag är supernöjd över resultatet, och det kliar i mina fingrar att få börja på novellen jag har kommit på.
Det finns lite småsaker man kan finslipa på på bloggen, men jag har suttit hela dagen med den & nu tycker jag den är hyffsat bra för att låta er se den.
Så, mina damer & herrar.
Va vänliga att gå in på;
JustOneDiirection.blogg.se
xx
Emilia ;*
1867 - Chapter 16 - Stephanie's POV + lite info
Hej babes ! ;*
Förlåt för den sugiga uppdateringen, men har ju haft lite personliga problem, och dessutom vart inlagd på sjukhus, men ska försöka fixa uppdateringen nu!
Är det någon annan än jag som längtar efter att Emilia's projekt är klart? Lyllos mig som vet vad det är, hehehe.
Ser du det här Emilia så får du ta & skynda dig ! (;
Det står ju somsagt i rubriken att detta inte bara är ett kapitel, utan lite info också !
Den här novellen kommer i fortsättningen ligga i en kategori som ommer heta 1867 - året Diana & Stephanie föddes ! (; Och nu kommer det dessutom komma in lite nya personer i novellen, så förklarar lite om det med, haha.
Alex är en ny karaktär,och kommer ha sitt snygga (mums) utseénde efter Zac Efron !
Justin är också ny, men kommer ha sitt utseénde efter Taylor Lautner !
Kommer också synas på bilden nedanför, don't worry!
Och har fått ganska många mejl om att ni vill ha ett utseénde på Stephanie ! Ja, varsegod, här har ni Ariana Grande ! Hoppas ni gillar det, puss & enjoy ! ;*
Stephanie's POV ;
Jag gick ut från frisörsalongen med mitt nyfärgade, illröda hår hängandes i stora, röda Hollywoodlockar över bröstkorgen. Solen lös mig rakt i ögonen, och jag drog ner mina svarta Ray Ban's så de satt över min näsa.
" Hejdå Justin , och tack så mycket ! ", Alex log sitt stora leénde till svar, och gjorde tummen upp åt mitt hår - som han dessutom hade färgat. Jag slängde iväg en slängkyss åt honom, och en söt, ljusrosa rodnad uppstog på hans kinder.
Jag fnissade lågt åt den bredaxlade killen, vars personlighet inte alls matchade hans utseénde.
Justin var svarthårig, bredaxlad och ganska biffig, men i verkligheten var han världens mes - dock på ett bra sätt.
Han fnissade, rodnande och var hur klumpg som helst, något man kanske inte förväntade sig. Lite som Niall, fast ÄNNU värre.
På tal om Niall .. Det var inte bara Diana som hade fått in en vacker träff på hans näsa, utan också paparazzis, som hade fått in bilder på när hon 'misshandlade' den oskyldiga Niall.
Och döm mig inte, jag vet att det Diana gjorde var så grymt omoget och dumt gjort, men Niall förtjänade det faktiskt lite. Jag menar, säger man så?
Jag suckade högt, och började sparka på en sten, med min ena, Converseklädda fot.
Stenen flög rakt upp i luften, och någon tjöt högt till, grymt högt. Jag tittade snabbt upp, och spärrade upp ögonen. Det är inte bara Niall och Justin som är klumpiga, för gissa vad jag precis har gjort?
Jag har lyckats sparka upp en sten i ansiktet på en kille.
Jag sprang snabbt, och generad fram till den brunhåriga killen, och la handen på hans axel. Han tittade snabbt upp mot mig, och grimaserade lite. " Huir gick det? ", kved jag fram mellan tänderna, och han tittade ne rpå mig, och spärrade upp ögonen. " Steph? " Jag tog in hans ansikte, och den här gången var det ,min tur att flämta till.
" Alex? "
Alex? Alexander Carlota? Min gamla bästavän? Från när jag var typ 20?
Alex, som jag gjort allt med, allt från att ha lärt mig rida, till att jaga för första gången? Min första kyss när jag var 13?
" ALEX! ", jag slängde mig runt hans hals, och han la tryggt sina armar runt min midja.
Superduperkort, vet, men måste spriiiinga ! höhöhöh
xx
Ronya ! <3333333333333333333
Imorgon avslöjas projektet.
YUHU !
Ville bara säga att imorgon avslöjas mitt hemliga projekt som jag pratat om förut.
Är supertaggad på att avslöja det, och ge er länken till min alldeles egna lilla grej.
Jag är super nöjd över resultatet på projektet, och allt som är kvar är bara några småsaker som jag fixar imorgon.
Så håll utkik imorgon på bloggen, för snart ploppar länken upp ;)
xx
Emilia :*
Inga kapitel
Jag borde kanske fixa en personlig blogg, och skriva ner all skit som händer mig, men allt jag kommer få då är medlidande, och det är inte vad jag suktar efter. Jag behöver bara skiva av mig.
Förr så var jag den perfekta flickan. Visst hade jag humör, och mina utbrott var inte något som man såg fram imot, men många SÅG mig som perfekt . Men bara för att man aldrig skulle klä sig i något svart, var artig och väluppfostrad betyder inte att man är perfekt.
Jag har alltid varit värsta underbarnet i skolan, kompisar och superbetyg, men för några år sen, och med risk för att låta överdramatisk, så förändrades allt.
Jag orkade inte längre med skolan, vilket resulterade i att vissa av mina vänner dumpade mig, sket i mig. Jag började skolka, och man kan väl säga att jag var borta mer från skolan än vad jag var där.
Så var det då fortsatt. Jag är definitivt inte den populäraste tjejen, och min frånvaro? Mer än hälften. Det hjälper ju dessutom inte att man har två pushande föräldrar som försöker få iväg dig till en psykolog, en perfekt lillasyster och en bror som ses som en ängel.
Tydligen har det gått för långt enligt mina föräldrar, och de har alltså plockat bort allt för mig, dator, mobil, ja allt. Det är där den här lilla bloggen får smällen.
Det betyder alltså att jag knappt kommer få ut några kapitel ;/ hoppas ni förstår nu vad jag menar när jag säger att jag har ett liv utanför bloggen .
Xx
Ronya
Chapter 15 - Hate.
Diana's POV ;
Jag skuggade mina ögon med mörka ögonskuggor, i svart och bronsig färg, innan jag drog ett tjockt, proffsigt lager med eyeliner och slutade med en liten vinge.
Sedan drog jag några drag med mascaran på mina redan, svarta ögonfransar.
Jag blinkade mot mig själv i spegeln, och snart stod Stephanie bakom mig.
Hon strök längst mitt hår med sin vänstra hand, och log smått mot mig.
'' Du är vacker, lillasyster. ''
'' Du är bara tre minuter äldre. '' fnös jag, men log sorgligt mot min och hennes spegelbild.
'' Än sen, det gör dig fortfarande vacker. ''
Stephanie log, och hennes lila hår glänste vackert i solskenet som smög sig in igenom fönstret.
'' Jag vill flytta. '' slank det ur mig, och Stephanie ryggade chockat tillbaka.
'' Hur sa? '' utbrast hon, och en tår letade sig ur mitt högra öga.
'' Du hörde mig. ''
Stephanie fick en sårad blick.
'' Det beror på Niall, eller hur? '' suckade hon, och jag nickade smått.
Saknaden av min bästa vän, men nu min värsta fiende var hemsk.
Jag hade inte träffat honom sen attacken mot hans blod, eftersom han är skräckslagen och vägrar träffa mig.
Det var fyra veckor tillbaka, och allt jag hade fått ifrån honom var skit.
När jag låg avsvimmad den dagen, hade Stephanie räddad allt med att sagt att jag får attacker ibland, som om jag var psykist sjuk.
Pinsamt? Du kan bara ana.
'' Varför sa du inte att vi var vampyrer bara? '' utbrast jag, och rös vid tanken på att One Direction trodde jag var dum i huvudet.
'' Du vet mycket väl varför. Men nu tycker jag vi går ut och tar en fika och pratar om det här. '' fnös Stephanie, vände på klacken och svängde med sitt lila hår.
Jag kunde inte göra annat än att klampa efter.
Stephanie svängde in på ett litet mysigt café mitt i city, och jag klampade surt efter.
Flera blickar vändes mot mig, och jag kunde höra viskningar om Niall Horan och mig.
Två tjejer pekade på mig och fnittrade, och jag vände mig mot dom.
'' Har inte ni något bättre för er än att stå och skratta åt den jävla lögnen ? '' skrek jag i ansiktet på dom, och dom ryggade förskräckt tillbaka.
Stephanie blängde på mig, medans jag beställde en latte och en cupcake.
Jag visste mycket väl att jag gjort fel, och att jag kommer bli mycket mer hatad.
Men just nu brydde jag mig inte.
Cupcaken fick mina smaklökar att dansa av den ljuvliga chokladsmaken.
En svag glimt av glatt humör kom smygande, och Stephanie fick mig till och med att skratta ett par gånger.
'' Glöm honom, vi bor här och lever vårat eget liv och raderar minnerna om dom, okej? '' log hon, och la en hand på min hand.
Jag nickade, och log svagt.
'' Du är en bra syster. '' småskrattade jag, och Steph log mot mig, men tystnade lika fort.
Hennes blick var över mitt huvud, och hennes hals visade att hon svalde nervöst.
Jag vände min blick bakåt, och höll på att trilla av stolen för en millisekund.
Harry och Niall kom in på cafét, men med huvatröjor och solglasögon för att inte märkas.
Men ohja, jag och Steph kände minsann igen dom.
'' Vi går. '' röt jag, och fingrade snabbt åt mig min fransväska.
Stephanie ställde sig upp, och vi gick ut sida vid sida.
Men precis v id utgången, råkade jag stöta till Niall och våra blickar möttes.
Hans blåa ögon lös bakom hans solglasögon, och fick mina knän att vika sig.
Stephanie drog lite i mig, eftersom Harry hade fått syn på henne.
Vi skyndade oss ut, men kom inte långt innan vi hörde Harry's rop.
'' Hur är läget? Det var så länge sen! '' log Harry åt oss, och gav Stephanie en snabb kram.
Jag och Niall stod tysta och stirrade ner i marken.
'' Det är .. ehm .. bra. '' mumlade Stephanie, och i ögonvrån spg jag Harry knuffa Niall i sidan.
'' Säg nåt. '' viskade han, och Niall fräste surt.
'' Hur är läget? '' fnös han surt åt mitt håll, och jag lyfte mitt huvud.
Vi båda stirrade på varandra, och ilskan kokade inom mig.
'' Jodå, det är bättre nu när jag slipper vara din vän. '' spottade jag, men hånlog sedan.
Niall kastade av sig sina solglasögon och drog ner huvan, vilket fick väldigt många att stanna upp och glo.
Stephanie och Harry hade backat en bit, och Niall närmade sig mig.
'' Jaså? Det är inte jag som är sjuk i huvudet. '' spottade han mot mig, och jag spände ögonen i honom.
'' Jaså, inte? Just nu verkar det som det. ''
Det blixtrade till imellan oss, och snart höjde jag min knytnäve i hopp om att få till en rak smäll på hans näsa.
Slarvigt, jag vet :o
3 Kommentarer till nästa ?
xx
Emilia !
Projektet går perfekt !
Hej hej !
Emilia här.
Tänkte bara informera om att ni har ju inte fått något kapitel idag, men vi har ingen insperation alls.
Sånt kan hända ibland, vi får bara slut på idéer.
Men vi lovar iallafall ett kapitel imorgon, och hoppas på att våra hjärnor snart börjar skapa nya idéer :)
Sen ville jag bara informera om att mitt hemliga projekt går superbra, det går verkligen framåt.
Ni kommer få ta del av det om ca, två veckor.
Då ska nog allt vara klart, och jag längtar efter att få dela med mig av detta med er ! ♥
Kika in på bloggen lite då & då, så ska ni nog se att ett kapitel har ploppat upp ♥
xx
Emilia :)
You can count on me - 2
Lucy's POV ;
" Hej Lucy ! "
Niall's höga röst fick nästan mina trumhinnor att spräckas, och jag gav honom en sur min.
Till svar fick jag ett glatt skratt, och en oerhört blöt puss på kinderna.
Jag grimaserade äcklat, och torkade bort hans kycklingdoftande saliv från min kind, och kletade därefter fast det på hans röda polotröja.
Han himlade bara med ögonen, innan han med ett leénde slog sig ner brevid mig.
" Så, hur var ditt sommarlov ? ", log han mot mig, att de snea, men ändå ganska charmiga tänderna visades.
Jag stirrade på honom en stund, innan jag började skratta lågt. " Som vanligt, mina föräldrars perfekta flicka. "
Han log sött mot mig, och jag drog en hand gneom mitt blonda hår. " Ditt då? "
Han svarade inte, men tittade ner på sina händer, samtidigt som rodnanden uppstog på kinderna.
" Ohh, tell me ", fangirlade jag, som om jag vore tretton, och han skrattade nervöst.
" Jag träffade en kille .. ", mumlade han, samtidigt som hans kinder såg ut som två övermogna tomater.
Niall och en kille? Ja, han är gay, my bad !
" Han heter ? ", manade jag på honom, och han tittade upp på mig med den där speciella blicken.
Okej, hyperkort, menmen, hahahahha
3 kommentarer?
xx
Failade Emilia.
Hey babes ! ;*
Noway att ni får in tio kommentarer från tio olika ip-adresser ! Det är omöjligt ! (;
Då min väldigt blonda kompis inte tänkte så bra, för det är inte en chans, så sänker jag den lilla maxgränsen.
Fem kommentarer minst, så fixar jag ett kapitel på den !
Och Madde, även om jag älskar dig, så behöver du inte spamma ! Puss på dig ! ;*
xx
Chapter 14 - Can't take it anymore.
Diana's POV ;
Tystnaden var obekväm, och allas blickar befann sig på den gråa mattan i mitt bland sofforna.
Jag sneglade lite skamset på Stephanie, som hade sina ögon slutna och ett stort veck mellan ögonbrynen.
Allas magar kurrade, och väntan på Zayn med maten var plågsam.
'' Jag går ut i köket och skär lite grönsaker till maten. '' , mumlade jag, och reste snabbt på mig.
'' Jag hjälper dig ! '' , log Niall, och stod snabbt vid min sida.
Vi gick småskrattande in i köket, och jag öppnade den sega kylskåpsdörren med ett trögt ' uff ! '
Efter en sekunds tänkande, fingrade jag åt mig; Morötter, tomater, gurka, vindruvor och lite annat smått och gott.
med en elegant snurr, vände jag på mig och flämtade till av att Niall's ansikte befann sig mindre än en centimeter ifrån mitt.
Hans havsblåa ögon glittrade, och gjorde mig återigen knäsvag.
Just i denna stund kunde jag inte tänka på nåt annat än .. hans .. uhm .. läppar.
'' Hej. '' , viskade han, och placerade sina händer på mina höfter.
'' Niall ! '' , skrattade jag, och knuffade lätt undan honom.
Han vinglade till, men fortsatte att flina åt mig medans jag la alla grejer på diskbänken.
'' Vadå? Får man inte krama sin bästa vän? '' , skrockade han, och jag plockade ostört upp två skärbrädor.
'' Jo, på ett vänskapligt sätt, men inte på ett sätt som säger; Hej jag vill kyssa dig. '' , lipade jag, men kunde inte undankomma att mitt hjärta fick vingar med tanken på att kyssa Niall.
Vi småpratade, skrattade och skärde allting i jämna bitar.
Plötsligt svor Niall till.
'' Fan, har ni typ en .. första hjälpen låda ? '' , kved han, och jag vände min blick mot honom.
På en stor del av hans högra hand, hade ett stort, djupt sår öppnat dig, och blodet sipprade ut i mängder.
Lukten av blod fick min mage att kurra.
Men inte på mat, utan blod.
Det doftade så underbart, att mina huggänder började visa sig och mina ögon började skifta i rött.
'' D-Diana? .. '' , flämtade Niall, och backade ett steg.
Jag ville ha honom.
Döda honom och tömma hans kropp på hans underbart, doftande blod.
Helt okontrollerat började jag röra mig mot honom, utan att släppa blodet med blicken.
En tanke skiftade upp i mitt huvud.
Vad fan håller jag på med ?
Jag kämpade imot mina instinkter, och började istället skrika av plåga.
'' Ut härifrån ! '' , skrek jag, och min kropp hade börjat skaka av koncentration.
'' Diana, jag .. '' , flämtade Niall, men jag morrade åt honom.
'' Ut härifrån, Niall ! ''
Vampyren tog över min kropp, och den kastade sig mot en skräckslagen Niall.
Han skrek, och hans skrik fick mig att stanna mitt i luften och landa rakt på golvet.
Jag försökte återigen att stoppa mig själv, men den plågande doften av hans blod gjorde det omöjligt.
Istället vred jag på mig, och försökte ta mig ut ur köket.
Stephanie kom springande, och när hon såg mig skrek hon till.
'' Diana .. '' , började hon, men allt min hjärna var inställd på var att klara mig ut ur huset utan att döda Niall.
Den plågande koncentrationen var omöjlig, och instinkterna hade tagit över igen.
Jag försökte kasta mig mot Niall, men min högra hand tog tag i en stor glasflaska på diskbänken.
Min kropp skrek ett kraftig nej, men jag förde glasflaskan till huvudet och slog mig själv så hårt jag kunde.
Allt blev svart, men jag visste att jag hade gjort det rätta.
Oj då !
10 KOMMENTARER TILL NÄSTA KAPITEL ?
Av olika personer. ( Madde, hahaha ♥ )
xx
Emilia :*
Chapter 3 - Akward.
Stephanie's POV ;
Jag drog en iskall hand genom mitt nyfärgade, lila hår, och drog skinnjackan tätare omkring mig.
Den kalla luften virvlade omkring mig, och fick några ensamma, nedfallna lönnlöv att åka runt som i en liten tornado. Jag suckade högt, hösten hade kommit.
Det hade varit några veckor sedan killarnas konsert, och sedan dess hade jag hållt mig borta från dem.
Diana däremot, hade gått och blivit bästis med Niall,och var ständigt borta hos killarna. Om det inte var ett soundcheck, var det Nando's, och var det inte Nando's så var det stranden, och var det inte stranden, ja, då följde hon med dem till deras konserter som dessutom inte var i London.
Fansen hade lugnat ner sig, accepterade Diana mer och mer,men mig, trots att jag inte umgicks med killarna, fick fortfarande endel hat. Harry hade försökt smsa, och ringa, men jag såg ingen nytta i att svara.
Varför? Varför jag inte svarade, eller varför ringde han? Jag vet inte, men jag ville inte få mer hat än nödvändigt.
Jag rös till när den kalla luften lyckades leta sig igenom hålen till mina jeans, och tittade mig omkring.
Jag var inte långt ifrån hemma, och jag hade redan ätit idag, av en oerhört snygg kille, men jag förstog inte varför jag gick hem. Det kändes inte som hemma längre.
Jag var ständigt ensam, inte för att jag hade försökt ändra på det,men jag saknade Diana.
Och för att vara helt ärlig, så saknade jag killarna.
Jag sakande Niall's ständigt kurrande mage, Louis vilda skratt genom hela huset, Liam som alltid hade koll på allt och Zayn's beroende av att se snygg ut. Men framförallt saknade jag Harry.
Harry var nog den som kommit närmast mig under tiden vi umgicks.
Jag saknade inte bara honom, jag saknat hans leénde, hans rädsla för åskan, hans söta små kindpussar, hans lockar, han smilegropar och att han alltdi ville vara nära en.
Vissa kanske såg det som klängigt, men jag tyckte mest att det var skönt., för man kändesig uppskattad.
Att det var någon som faktiskt tyckte om att sitta och pila i ditt hår, placera pussar i hela ansiktet eller bara ge dig en kram när du behövde det. Han fanns alltid där.
Jag suckade av saknaden efter killarna och min syster, och gick upp för trappstegen till mitt och Diana's hus.
Ibland undrade jag hur det hade blivit om jag inte hade blivit vampyr.
Hade jag gift mig med Charles, den söta amerikanen som jag var bortlåvad till? Hade jag fått några barn? Hade jag blivit älskad? Hade jag haft mina vänner kvar, eller hade de dött föremig iallafall?
Jag kände hur tårarna rann i en hysterisk fart längst kinderna, och hur jag ville försvinna från jordens yta.
Jag var misslyckad. Varför fick jag inte bara bli normal?
Jag snyftade fortfarande när jag gick in genom dörren, och sparkade av mig mina converse.
Jag hörde skratt ifrån vardagsrummet, och suckade ännu högre. Var hon tvungen att ta med dem hem?
" Zayn är det du ? ", ett rop hördes från rummet,och en massa springande fotsteg hördes.
Mot mig kom alla killarna, förutom Zayn, springandes med Diana i släptåg.
Harry stannade upp när han såg mig,och jag tittade bort för att slippa möta hans blick.
Akward....
ÖVER TIO KOMMENTARER NUDÅ? KÖR PÅÅÅÅÅ!
XX
Ronyaaaa'
u might have him, but haven't u heard?
Hej underbara människor !
Fick lite negativa kommentarer om min nya, eller två för att vara mer exakt !
Ja, kan du bara säga att de kom från olika namn, men samma ip-adress, så det var alltså samma person, bara lägg ner med det. Klarar du inte av att läsa 2 noveller? Läs inte min då,skit i den, läs den andra.
Tack ni som stöttar, det betyder guld ! <3
Och igår babes, så fick vi över tvåhundra sidvisningar ! Amazayn ! Helt jäkla otroligt, samt åtta kommentarer på Emilia's kapitel? Hur lyckas ni? Ni motiverar verkligen ! Så ett enooooooormt tack till er, det fick nästan mig att börja lipa ! Fortsätt meddet, och ör gärna lite reklam !
Har du en blogg? Kanske en novellblogg? Intresserad av ett länkbyte ?! Skriv en kommentar,eller skicka ett mail till [email protected]! Vi/jag kommerläsa igenom novellen, och sedan skriva en liten snutt om den, och givetvis en länk ! Kontakta oss om du är intresserad !
Ett nytt kapitel kommer snart, bomba den med kommentarer ! Lyckas ni få över tio så kommer så kommer jag & Emilia hitta på en liten överraskning !
xx
Ronya ;*
You can count on me like 1, 2, 3 - Chapter 1
Lucy's POV ;
" Lucinda, älskling, du skulle inte kunna sätta på dig något annat .. ? ",mumlade ' kära' mamma, samtidigt som hon skådade mig uppifrån och ner.
Jag tittade ner på mina bara, solbrända ben, och mötte sedan min mammas blick.
" Ja, jag skulle kunna gå naken ", flinade jag, och hon spärrade snabbt upp sina blå ögon. " Lucinda ! "
Jag ryckte på axlarna, och svarade med ett enkelt " du frågade, jag svarade. "
~
Skolan, vad var det för skit egentligen? Frihet från föräldrarna? Yeah right, för lärarna är ju såååå mycket bättre, right?
Jag suckade högt, och lutade min kalla kind mot bilrutan.
Utanför, längst glaset, rann regndroppar som orsakats av regnet. Jag drog fingret längst en som rann, men tillslut rann den ner, försvann föralltid.
" Lucinda, somna inte ! ", jag ryckte till av hennes röst,och vände sedan mitt ansikte mot hennes, " vi är strax framme. " Jag nickade till svar,och suckade av ordet. Skolan, tillbaka till helvetet.
~
Vänner? Det borde egentligen inte vara så svårt. Visst, jag var inte överdrivet snygg, eller rolig, men inte hopplös. Men något var det tydligen, för folk stötte alltid ifrån mig, som om det var något fel på mig.
Jag slutade anstränga mig när jag var fjorton, take me as I am or watch me as I go. De flesta valde att titta på medans jag drog. Jag drog från min lilla skola,och satsa på pianot.
Jag hade i och för sig Niall, killen som skulle ta en kula för mig. Men nej, vi har inget 'bästa kompis'-förhållande eller så. Vi är helt enkelt vänner, eller bekanta skulle man kunna kalla det.
Jag behöver ingen bästakompis attklänga på,byta saliv med eller snacka om killar med i timmar, jag klarar mig själv. Det är sjukt hur beronde man kan bli om en person.
~
" Lucinda, vi är framme ! "
Jag slungade upp den svarta bildörren, medans pappa plockade ut mitt bagage ur bagagen.
De tre svarta resväskorna stog nu uppraddade utanför bilen, med regnet droppandes på.
Jag slängde upp mitt blonda hår i en hästsvans, för att slippa den blöta tyngden på axlarna.
" Sköt dig nu, okej Lucinda? . "
Jag suckade, men nickade iallafall mot min mamma. Hon gav mig ett belåtet leénde, och pussade mig snabbt på kinden.
" Ring mig .", var det sista hon sa, innan hon lämnademig ute i regnet, i en rosa sommarklänning och tre väskor.
Jo, man tackar.
Ja, vad säger ni?
Fick en kommentar på prologen, vill ni att jag fortsätter? Annars lägger jag ner.
Killarna kommer inte vara kända i novellen kan jag då tillägga, folk vet vilka dem är,men inte överdrivet.
Vill ni ha mer? Tror ni att ni skulle kunna fixa hela fem kommentarer? Skulle betyda guld ! <3
Vad tycker ni om novellen hittils? Kommentera !
xx
Working on it !
Hoj hoj, Emilia här.
Eftersom Ronya har börjat på en egen novell här på bloggen, får jag också många frågor om jag också kan börja på en egen.
Faktum är att jag ska, men inte på denna blogg.
Jag jobbar för fullt på mitt projekt som ni ska få ta del inom en snar framtid.
Men jag tänker tyvärr inte avslöja något om mitt hemliga projekt, eftersom det är ganska långt ifrån klart.
Början är klar, så jag är på god väg.
Jag får hjälp med mitt projekt också, så jag är inte helt ensam !
Tyvärr finns det inget direkt datum jag vet att allt kommer vara klart, men jag kommer hålla er uppdaterade på bloggen, och förmodligen är projektet klart inom en snar framtid.
2 - 3 veckor kanske ! :)
Jag ser verkligen fram imot att bli klar med detta, men det är mycket som ska fixas & ordnas.
Men ni kan få en ledtråd !
- Det mesta av projektet handlar om One Direction ! ;)
Stay Tuned.
xoxo
Emilia ;*
