Chapter 7 - I'm NOT their mum.

Tidigare ;
Med en känsla av lycka satte jag mig bakom ratten igen.
Bilen startade sitt underbara läte, och snart var jag ute på vägarna igen, på väg hem.
Men denna gång, med ett leénde klistrat på läpparna.


" Leeeeeyuum ! "
Jag ryckte till av Niall's vrålskrik, och tittade sedan på den blonda figuren som slängde sig in i någon brunhårig killes famn. Jag skrattade lågt åt honom,och vände sedan blicken mot resten av killarna.
Ingen av dem var ju direkt fula, men ingen var riktigt min smak.
Jag log smått åt en av killarna, en med spretigt brunt hår, han log snabbt till svar, innan han rusade förbi mig med världens leénde på läpparna.
" Haaaaaaaz ! ", skrek han högt, och jag skakade på huvudet. Seriöst, Haz? Normalt.
" Li, Zayn, ni måste följa med in, Steph har lagat fattiga riddare ! "
Han log lyckligt upp mot den brunhåriga killen, som tittade på mig ed ett lätt generat utryck i ansiktet.
" Niall, hon vill nog inte att alla bara ska .. ", han hann inte avsluta meningen, innan jag började asgarva åt honom.
" Välkomna in, frukosten är serverad .. ", skrattade jag lågt, medans jag lämnade dörren öppen efter mig när jag gick in, med ' Leyum's' protester snackandes efter mig.
Jag vände mig snabbt om, och höjde på ögonbrynet mot honom.
" Kom igen, jag bits inte ! ", skrattade jag, och skrattade sedan ännu högre åt lögnen.
Jag bits inte? Yeah right, klart som fan jag bits.
Harry's POV :
" Damn, Harry, hon var snygg ! ", Zayn klappade mig lätt på axeln, och jag kände hur rodnanden uppstog på kinderna. Jag fnissade, jag, JAG, Harry, lågt, och tackade Gud för att Stephanie hade gått in för att byta om från sin pyjamas. Hon hade sett ut som en liten tomat när hon förstog att hon stog där i pyjamas & tofflor, men jag såg det mer som bedårande ..
Vafan tänkte jag på? Jag började ju tänka om Steph som Louis snackar som Eleanor. Usch, jag har 'känt' bruden i högst 24 timmar.
" Så, did you get laid ? ", flinade Louis, och vickade på ögonenbrynen mot mig, samtidigt som han skrattade oseriöst. Jag smällde till honom lätt i bahuvudet, medans resten av killarna skrattade högt, förutom Liam, som skakade på huvudet åt oss.
Flashback.
Hela jag skakade, våldsamt, och jag kände hur tårarna sakta rann nerför kinderna.
Allt på grund av den här hopplösa åskan. Jag vet inte varför,men jag har ALLTID varit rädd för åskan, eller oväder i alla slag egentligen.
" Harry? "
Jag tjöt till lätt av rösten som viskades i mitt öra, och snabbt las en lugnande hand på min axel.

fööööööööööööörlåt för kort, men har blivit sparkad i magen av en häst,så mår sådär :/
menmen, thats life, ska plugga till mit historieprov nu, puss
xx
Ronya
Kommentarer
Postat av: Lilly
Så himla braaaa!:D
Postat av: Anonym
Mer!:)
Trackback