Chapter 5 - We can't just leave 'em!

Hey luvies, Ronya här ! ;*

Vill bara säga tack för alla fina kommentarer, de uppskattas ! Fortsätt med det ! <3
Och, jag fick ett mail igårkväll, inget elakt utan ett väldigt sött, där en tjej bad mig att byta utseénde på Katherine, då hon själv skrev på en novell som hon hållt på med ett ganska bra tag, med just Nina Dobrev's utseénde, och hon ville inte läsa en novell med samma utseénde, haha !
Haha, sen så var det namnet också !
Då hennes karaktär hette Kathy så blir Katherine ganska likt, så säg hej till Stephanie !
Stephanie är samma person som Katherine, men med ett annat utseénde & namn !
 
Btw, Stella, du skrev aldrig namnet till till din blogg !
Gör det så fixar jag en liten shoutout!
 
Hoppas ni inte blir allt för sura, men hon var så otroligt söt !
 
Och jag kommer att börja skriva dialogerna på svenska då ni bad om det ! ;*
 
xx
 


 

Previously :
 
'' Babe, come on. '' 
Han bedjade, men jag bara vände på huvudet och slängde en sista blick mot honom.
'' No, stupid. '' 
Jag började småjogga ifrån honom, och snart såg jag Katharine stå och prata med en kille, som också verkade stupfull.
Men honom kände jag också igen, ifrån någonstans.
'' Katharine, we are going home. Now. '' , röt jag, och haffade åt mig hennes arm.
Sedan började jag springa, med Katharine förvånat i släptåg.
 
 
Stephanie's POV ;
 

Jag stannade upp mitt i ett steg, och ryckte till i Diana's arm, så hon stannade till.
" Di ", muttrade jag, och använde hennes hatade smeknamn, " vi kan inte bara lämna dem, vem vet som händer! Plus att det var några snorungar som tog kort, så om de försvinner så kommer det ansvaret hänga på oss ! "
Hon suckade frustrerat, och sneglade sedan bort till killarna, som vid det här laget iler.var omringade av en massa blonda brudar, med flashiga mobiler som blixtrade.
 
Hon himlade med sina vackra rådjursögon, och tittade med irriterad blick bort mot killarna.
Hon gav mig en trött blick, innan hon började gå mot dem, med mig i släptåg.
 
 
" Vart är vi någonstans? "
Den blonda killen tittade på mig med sina oskyldiga blå ögon, och jag fick genast 'modersinstinkter', för han såg ut som en lost liten tvååring. Jag smällde igen dörren efter oss med mina vänsterfot, och puttade sedan fram den brunhåriga framför mig, medans han skrattade högt åt något som inte existerade.
" Vi är hemma hos mig och Diana ", log jag mot honom, och han stirrade ner på sina fötter.
 
Jag suckade högt, på tal om Diana, och stirrade ner på min Blackberry's svarta, döda skärm.
Tydligen hade hon PMS, för så fort vi hade fått tag på killarna, som förresten hette Harry och Niall, så drog hon. 
Hon gav mig en mördande blick, eller snarare besviken, och lämnade mig där, ensam med två dygnfulla tonårssnubbar, en som dessutom stötte på mig hela tiden.
 

Jag suckade högt åt hennes beteénde, innan jag började dra av Niall, den blonda, hans jacka .
När jag väl fått av den slängde jag den på den vita tamburmajoren brevid mig, och bad honom ta av sig sina skor. Han sparkade snabbt av sig sina skor, innan han trött lutade sig mot väggen, antagligen väntade han på mig. Jag vände mig om mot Harry, som stog upp, utan skor, med armarna utsträckta, som om jag skulle klä av honom med.
 
" Vad väntar du på ? ", suckade jag, medans jag drog fingrarna genom mitt nu ganska trassliga hår.
Jag hörde hur någon nynnade lite i köket, antagligen Diana, och tittade fortfarande på Harry.
" Vadå babe, ska du bara klä av Niall ? ", fnös han, samtidigt som han kollade på mig med en utmanande blick.
Jag suckade åt honom, innan jag snabbt ryckte av honom den svarta jackan, och sedan tog tag om hans överarm, för att dra med honom och Niall mot köket, för att ge dem en tablett mot baksmällan imon.
 
 
Inne i köket, på en svart stol, satt en trumpen Diana,med ett ursäktade leénde.
Jag blände på mot henne, innan jag plockade fram tabletterna ur kylskåpet och hällde upp två glas vatten.
Niall kollade med plågad blick på tabletten jag placerade i hans hand innan han svalde den snabbt med vattnet jag hade hällt upp till honom.
" Tack Stephanie ",mumlade han, och gav mig ett oerhört sött leénde.
Jag skrattade mjukt åt hans ögonlock, som ryckte okontrollerat, innan jag pussade honom lätt på pannan.
 
" Vill du sova? ", log jag mot honom,och han log matt tillbaka, nickandes.
Jag vände mig om mot Harry,och suckade åt hans flin.
" Du då Harry, är du trött? ", flinade jag mot honom, och ett skratt lämnade hans läppar, medans jag flinade ännu större.
 
" Ja, men det finns mer intresserade saker att göra än att sova, babe. "
Jag gav honom en äcklad min, innan jag tog tag om Niall's handled, " följ med här."
Jag ignorerade Diana's brännande blick i nacken, och Harry's protesterande ord, och drog i stället med Niall till ett av gästrummen.
Han sparkade snabbt av sig sina chinos,och kröp sedan ner i sin t-shirt under ett av teckerna.
" Go'natt Stephanie ", mumlade han, och jag släckte lampan i taket.
 
" Godnatt Niall ", viskade jag tyst, medans jag försiktigt stängde dörren efter mig.
Jag började gå ut mot köket, mot teét jag hade satt på samtidigt som killarna svalde ner sina tabletter, men svängde in i mitt mysiga sovrum för att byta om till pyjamas först.
 
Jag drog snabbt av mig min tajta klänning, och behån, för att dra på en rosa, grymt skön sportbehå/sovbehå & en gammal vinröd Ramoneströja som täcktemin rumpa precis.
Jag tryckte ner mina små fötter i ett par rosa¨, fluffiga tofflor, och började sedan gå ut mot köket, mot Diana och Harry.
 
 
Till min förvåning hade Diana redan dragit, och placerad på en stol, med två koppar framför sig, satt ingen mindre än Harry.
Jag gav honom en frågande blick, medans jag började fläta ihop mitt rosa hår, och han gav mig ett trött leénde.
" Jag gjorde té? "
Jag skrattade mjukt, och min mage kändes plötsligt som en mjuk marshsmellow.
 
Jag bet mig lätt i läppen, samtidigt som jag tog upp koppen, och smuttade lite på det.
Det var oerhört sött, men precis som jag ville ha det.
" Tack Harry, jättegott. "
Han gav mig ett uppskattande leénde, innan han reste på sig,med sin kopp i handen, och suckade högt.
" Vart ska jag sova ? ", muttrade han, och jag ställde snabbt ner min kopp.
" Vart vill du sova? I gäsrummet kanske .. ? "
 
Just då åskade det till utanför, och Harry darrade till lätt.
" Hos dig ? ", viskade han, och jag skrockade lågt.
" Rädd för åskan ? ", skrockade jag, och la snabbt handen på hans hårda axel.
Han tittade sveksamt på mig,men nickade nervöst.
 
" Kom då, så går vi och lägger oss. "
 
 
Såååååå, ganska långt, och maaaaaaaaassor av bilder!
 
xx
 
Ronya
 

Kommentarer
Postat av: Lilly

Jättebra!:)

2012-09-12 @ 14:31:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0