aboutonediirection.blogg.se

 

 

 

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

 

Jag snubblade in i en av toaletterna, och låste om mig.

Utmattat lutade jag mig mot det svala kaklet, medans min blick studerade min klänning i den lortiga spegeln.

Den glänste guldigt, och var lika fin som när den åkte på min kropp för några timmar sen.

Mina fötter värkte konstigt nog inte, av dom decimeter höga, svarta pumpsen.

Sminket var detsamma, och jag blinkade med mina svarta lösögonfransar.

Jag satte på vattenkranen, och lät vattnet droppa tills det blev iskallt, då jag tog några stora klunkar av det.

Det smakade bra, och det kalla bedövade min torra strupe.

För en stund, iallafall.

 

Jag sökte med blicken, men ingen Katharine syndes till någonstans.

En del killar samlades runt om mig, och plötsligt blev andetagen svårare att fånga.

Med min styrka, puttade jag undan alla killarna och småjoggade ut till luften.

 

Den svala vinden fick mitt hår att återfå sin glans, och luften var så ren att andetagen blev lätta som fjädrar.

Det var kolsvart, men jag såg lika bra i mörker som i dagsljus.

Att vara vampyr hade sina fördelar.

Gränden var kuslig, och att vara en ensam tonåring ute i den var kanske inte den smartaste idén.

Men, jag menar. Jag är vampyr, jag kan döda vem som helst som kommer i min väg.

Längtan efter blod blev starkare av tanken.

 

'' Hey there. '' , hördes en gurglig röst bakom mig, och jag snodde förskräckt runt.

En blond kille, med ganska mycket brun utväxt stod en bit ifrån mig.

Han var en bit längre än mig, och hans ögon tindrade havsblått.

Han var otroligt snygg, och det verkade jag inte vara ensam om att tycka, eftersom flera tjejer stod utanför gränden och glodde på honom.

Men ändå blickade jag honom surt igenom mörkret.

 

 

'' Scare me like that again, and I beat you up! '' , fnös jag, och han kom vingligt närmre.

På nära avstånd, kunde jag svära på att jag sätt honom tidigare.

'' Well, sorry babe. '' , gurglade han, och en lukt av sprit kom ur hans mun.

Han var full.

Lukten fick mig spyfärdig, och jag puttade undan honom.

'' Go away. '' , röt jag, men han släppte inte blicken.

'' Babe, come on. '' 

Han bedjade, men jag bara vände på huvudet och slängde en sista blick mot honom.

'' No, stupid. '' 

Jag började småjogga ifrån honom, och snart såg jag Katharine stå och prata med en kille, som också verkade stupfull.

Men honom kände jag också igen, ifrån någonstans.

'' Katharine, we are going home. Now. '' , röt jag, och haffade åt mig hennes arm.

Sedan började jag springa, med Katharine förvånat i släptåg.

 

~~~~~~~~~~~~~~

xoxo

Emilia :)